Endorfinkickade rejält gjorde både Alsira och jag i lördags då vi begav oss till Rancho Grande Park för en 2-timmars uteritt på spanska hästryggar.
Tillsammans med en skolkamrat till Alsira och hennes mamma lämnade vi Palma vid 10-tiden och styrde kosan mot norra ön. Efter ca 50 minuter var vi framme och redo att hoppa upp i sadeln. Alsira fick vita vackra Leo och jag snyggingen Moonlight.
Naturen och landskapet är så vackert uppe i Alcudia där vi var, bara att ta ett djupt andetag i skogen där, på stranden och mellan bergen känns som rena detoxen.
Svårslagna upplevelsen var solklart galoppen som kändes som typ 100 km i timman. Helt sjukt snabbt gick det, adrenalinet flödar verkligen och det var länge sedan jag kände den känslan på hästryggen kan jag säga. Sjukt impad av Alsira som klarade det utan problem och var betydligt kaxigare än jag dessutom! Galet stolt över min modiga tuffa tjej! ..och över mig själv också måste jag säga!
Efter ridturen blev det en grillunch i restaurangen på ranchen. Riktigt nice ställe efter en ridtur. Och jag som generellt inte äter kött gjorde ett undantag. Sedan ett glas rött och en kaffe på det sedan så var dagen fulländad.
Hästar, härligt sällskap, god mat och Mallorca – vad mer kan man önska sig en lördag? ❤
Är så härligt nu när vi båda är lediga om dagarna, Simme och jag alltså.
För er som missat så sa han nämligen upp sig redan efter första arbetsmånaden. Allt blir ju inte alltid som man tänkt sig.
Hur som haver, såå fantastiskt lyxigt att få vara två om föräldraledigheten, tror inte minst Simon känner så som var lite av en ung slyngel då våra första kids kom (och inte fattade så mycket om vad som tog tid och kraft!). Och än bättre är ju att vi befinner oss på denna magiska, vackra, bergiga, soliga, salta (inget låtsashav här inte) och stormiga ö!
Men vi jag fick lite panik i brallan häromdagen då jag insåg att vi blivit lite väl bekväma i vårt sköna ”beach life” här i Molinar. Och dessutom då regnet besökt oss lite titt som tätt om dagarna har vi myst ner oss framför vår nya favvoserie Mr. Mercedes – rekommenderas om man diggar Stephen King! (Själv är jag mer eller mindre uppvuxen med Stephen King, och min första skräckis jag både läst och sett var The Shining – förbannat bra.)
Nåväl, jag satte mig ner och gjorde ett veckoschema för att få nån jäkla struktur. Är kanske inte ristat i sten ahahah men ändå, min hjärna mår i alla fall bra av att veta vem som hämtar och lämnar, och Simme måste definitivt 😉 veta vilka dagar det är gym (vare sig han vill eller inte), plugga osv… Ja lite projekt har vi allt!
Och då inkom även tisdagsutflykterna, så varje tisdag från och med nu i tisdags, så besöker vi ny by, stad, topp eller grop.
I tisdags, vår första etapp blev underbara lilla Esporles. Åt troligen vår bästa bocadillo någonsin. Och Leonard åkte rutchkana för första gången. Vart tyvärr lite risigt med batterier på telefonen så jag bjuder på bilder därifrån först nästa gång..
I helgen tog vi med oss stora barnen och åkte till Puigpunyent– faktiskt på goda vänners rekommendation, himla mysigt det också! Vi hade liiiiite otur med vädret bara, för väl på toppen av byn, eller typ, högt upp i alla fall, öppnade sig himlen för oss. Regnet öste ner och vi sprang runt som dårar mellan husväggar och sökte skydd. För när regnet kommer här, då kommer det på riktigt.
Tack och lov lättar det oftast efter 10 min, i runda slängar si så där. Dock inte heeeelt denna gång men, vi orkade inte stå å vänta som 5 idioter längs med en garageutfart som några orutinerade turister utan paraplyer, så vi började springa utav helvete (rent ut sagt!) ner mot byn istället!
Vad gör man inte för lite kaffe och gratis Lotuskaka?!!
Som tur är så är vi ju vansinnigt vältränade nu när vi är stora innehavare av gymkort så det var en lätt, dock blöt match.
Och yes, det blev nice avslut med var sin cortado, lotus och hela kalaset toppat med en sviiiinsoft bajsblöja på jaktinspererat winery.
Stället var lite som taget ur en thriller av Stephen King film by the way. Passade bra med tanke på att vi både drömmer om, lever med och mer eller mindre konstant tänker på Mr Brady.
De börjar ta lite knäcken på oss, ”mekklarna”. De hittar på, återkommer inte, ändrar pris, ändrar datum, visar annan lägenhet än den vi kontaktat dem angående, och så vidare. Vaknade vid 05 och har inte kunnat somna om, drömmer om dessa förbaskade lägenheter som far runt som fladdermöss i skallen.
Skulle tittat på 3 igår som vi bokat in. Av dem blev det 2, då den ena bara hade ett rum ”kom hon på”. Sedan blev det ytterligare 2 spontanvisningar. Så totalt blev det 4 varav vi kan tänka oss en av dem. Vi börjar bli lite desperata och har i princip inställningen ”nu tar vi bara första bästa”. Vilket så klart inte är så bra, är ju viktigt att det blir rätt, ska ju trots allt bo där ett tag, och att ”bara flytta” igen är vi inte så taggade på.
Barnen börjar dessutom bli sjukt less så blir en del mutor längs vägen om jag säger så.
Tack och lov bor vi helt fantastiskt här i Port d’Andratx, men vi vill landa lite nu, packa upp, fixa lite ”hemmamys”, lämna semestern och ta tag i livet. Står liksom lite som på paus här nu.
Silas vaknade tidigt han också, så vi har kikat på soluppgången tillsammans. Tänkte fånga den på bild men då dog mobilen, så himla typiskt!
Hann ladda upp den lite snabbt så fick med min solstråle och solen ❤
Lovat göra pannkakor idag så är väl dags att kavla upp ärmarna, dra på smajlet och börja veva med sleven!
…och gällande lyor idag så överväger en ”landlady” ett bud på sin lägenhet i Portixol, kräks typ på hennes möbler men får väl köra ögonbindel ett år i så fall.
Radhus i Son Rapinya funderar också lite vi på, lite osäkert bara då de har en ”icke klar pool” på tomten som de säger att de kan ”fixa” på en vecka. Just vad en vecka betyder på spanska känns dock lite osäkert, med risk för att låta fördomsfull. De ska i alla fall återkomma ”idag”.
Lägenhet i turistiga St Agustin skulle återkommit igår kväll, den var faktiskt helt okej och kryllade av barn, tror det kan var lite kul att bo där om man tar det för var det är. Men får väl se om vi hör något.
Den som lever får se helt enkelt, nu kickar vi dagen!
Om 2 veckor och 2 dagar ska vi lämna vårt hus. Och om 7 veckor och 3 dagar lämnar jag och de 3 små barnen landet för ett bra tag framöver. Kanske för alltid?
Vi kommer såklart komma och hälsa på, men än mer hoppas vi på besök i vårt nya hemland Spanien. På den magiska ön Mallorca dit flyttlasset alltså går den 5:e augusti. Och ja, gubben min hakar också på, men han kommer först några dagar senare. Bara det i sig blir ett himlans äventyr och en utmaning – att resa ensam med 3 barn!
Fast fasar nog mest för att få ut hyrbilen när vi väl är på plats, finns inget som brukar ta sån tid och var så omständligt som det.
Fast än så länge är vi i Sverige, så nu gäller det att njuta max av svenska sommaren och suga ut alla godbitar vi bara kan innan avgång.
Oj oj oj, nu var det visst ett slag sedan. Jag är ju en periodare som det så vackert heter. På gott och ont. Med det sagt behöver man dock varken vara jojo-bantare eller någon slags missbrukare. Eller så är det just det man är.
Vad jag är har jag då ingen aning om. Kommer nog aldrig reda ut det heller för den delen. Vete tusan om det behövs heller för det tredje?
En sak är då säker, jag är levande och insane happy för att jag i morgon lämnar landet för Thailand i 2,5 vecka och sedan vidare till Singapore i 1 vecka. Singapore blir first time experience för min del! WOW på den!!!
Påsken har btw behandlat mig tämligen väl – grillat, eldat, krattat, solat, lyssnat till fågelkvitter, tränat, promenerat låååångt, ätit choklad, druckit bubbel och rött och mumsat kalkon.
Var på gymet idag, och så klart igår, he he, men idag så var det mätning, inga ljuva resultat, väldigt förväntade faktiskt. Vägde mindre (uttorkad he he), så därav högre fettprocent och mindre mukkeler. Men det stora hela, same same. Och faktum är att det kändes himla bra. Har känt mig så mycket lättare och ”studsigare” men är ändå imponerad av att jag inte är i sämre shape med tanke på mycket snedsteg och (i allra högsta grad medvetna) ”snedsteg” sedan årsskiftet!
Ser oavsett så galet mycket fram emot ett gäng rena fräscha, fruktiga, soliga veckor på betydligt varmare och myggiagare breddgrader!
Och till er alla underbara fina som mejlar mig angående kost träning etc.,
för det första TAAAACK för fina ord och visat intresse!!!!
…så här är i alla fall läget som följande just nu:
Jag hjälper gärna och finns fortfarande tillgänglig som både mental coach och Personlig Tränare men tar enbart – pga tidsbrist – emot PT-kunder enbart om man vill träna MINST 2-3 ggr/v, fasta tider alt. coaching online och mejla mig då på STRAND.ULRICA@GMAIL.COM
…ja alltså jag jobbar ju på det här med snapchat också..
…inget jag marknadsför än dock,
föddes ju trots allt på tidiga 80-talet,
god blessed… ❤
ulricastrand.com 