Catching Up!

Hade visst lovat mig själv så smått att föra någon form av ”resdagbok”. Om det nu bara blir ett år vilket vi förvisso inte hoppas, så blir det väl sannerligen ett av dem som kommer komma att sticka ut. Så lite skärpning.

Tiden rusar här, som överallt. Silas är hemma och det känns underbart att vara en enad trupp igen, äntligen. Minns knappt var jag var sist men men.

Här på Mallorca har vi precis tackat av ett gäng härliga gäster från både Stockholm och Los Angeles och Simme är i princip back on track efter efter att ha blivit minst sagt utmanad i baren 4 kvällar i sträck.

Finns ju btw ett visst underhållningsvärde i att sitta i soffan med sin 8-månaders och dricka kaffe och kolla tv vid 07-rycket en söndag och vänta in de grabbar som ännu inte kommit hem.. Minst sagt intressanta diskussioner när så skedde! Hahahha herre gud, underbart!

Beach Boys

Boysen har haft kul och jag har glatt fått följa med på det som var lämpligt, hahaha, och det räckte gott kan jag säga. Ibland inser man tydligare än annars hur nice det är att lägga sig 22 istället för 06… Även om jag kan vara rätt stökig jag med när det väl beger sig som de som känner mig vet.

Silas hann precis hem till lagfotograferingen med sitt lag San Fransisco som leder ligan!!!
På Mallis tar man självklart en bärs under fotbollsträningen. Det är en regel.

Eftersom vi numer är 5 i familjen och vår kära vän Stenfors var här fick vi vara kreativa. Vår Audi må vara minst sagt lång – ingen fördel i Palma om jag säger så – men plats för både barnvagn och glade Stenfors gick lätt att lösa i alla fall. 🙂 Självklart skulle alla med till Silas lagfotografering – hey, det serverades ju öl!

Lite skämt å sido (men ändå inte), oavsett, han är så himla modig! Gick super, vi stod bredvid medan han bland säkert 60-70 kids i olika åldrar fotades och trixades.

Stolt kille, stolt mamma, stolt pappa. Skål.


Att ha fått hem Silas känns så otroligt underbart, alla som har ett barn vet ju hur lång tid 6 veckor är ifrån varandra. En evighet. Nu har vi förvisso setts och hälsat på honom och så, men ändå.

Vi hann inte mer än komma halvvägs till flygplatsen innan han sa att han ville spela in mer film så vi får väl se… Inte helt smidigt så länge vi bor här dock…

Men tog faktiskt inte mer än ett dygn innan SVT ringde igen så vi får väl se vad framtiden har att erbjuda! 😉

Silas och regissören! Silas älskade att själv komma med både ideér och förslag på ändringar, hahaha gullunge!!!

Who finds Silas?
Sista dagen hemma hos ”brorsan” och världens bästa brottarkompis Vide ❤️

Att ha busat med sin bästis varje dag och natt i 6 veckor tar lika mycket på krafterna som det ger kraft! Utan bästaste kussen hade Silas nog aldrig löst detta. Evig tacksamma!

Och vi längtar varje dag efter när den där busen ovan till höger kommer hit och höjer volymen här i området! Oändligt massa kärlek till dig Vide! Och moster är så stolt för att jag fick äran att ”spela mamma” åt dig hos tandis.

Näpp, nu är klockan snart 17:30, så då ska jag väcka stackars Simme som visst blev lite slutkörd efter gym, vinlunch och konstutställning.

Det är hårt att vara arbetslös.

As long as there are nice cars…

there’s happiness! I alla fall om man frågar vår lille skådis!

Denna helg har vår lille store Silas bott hos sin faster med biltokig man! Och för de som missat är Silas fullkomligt biltokig och kan mer om bilar och motorer än de flesta.

Kan väl lugnt säga att han INTE ringt och längtat hem idag!

Lyckan i hans ögon är maxad! Och blir så varm i hjärtat här borta i Palma när man ser att han är lycklig!

På torsdag åker Simon ner för att hänga med Silas hela helgen och sen efter det är det kämpa 10 dagar till innan jag komma ner och med honom sista veckan.

Det är även vår sista helg här i underbara Port d’Andratx! Eller för Simon rättare sagt, på måndag om en vecka flyttar vi till Molinar ❤ Känns underbart! Hhahahah och nu såklart kommer vi på allt vi velat se här i krokarna som vi inte gjort. Som vanligt tänker man att all tid i världen finns och att man hinner med… Men som tur är så flyttar vi inte direkt från ön. Inte riktigt än…

Tankarna om framtiden har helt klart börjat komma, just nu älskar vi allt här, men är klart medvetna om att det fortfarande är nyheternas behag. Alsira vill till London och börja på skola med skoluniform, så det får vi väl kanske tänka på! 😉

Saknar ännu ingenting med Sverige ännu faktiskt, med undantag för familj och vänner så klart. Men ja, får väl se vad som händer, just nu provar vi leva en dag i taget och som klyschan säger ”att leva i nuet”, vad farao det nu egentligen innebär?

Tårar & Skoskav

Att lämna sin 7-åriga son för att vara ifrån honom i 6 veckor var inte lätt.

Han lekte i lekparken när jag kom med bilen och Leonard och skulle stanna till och säga hej då. Tårarna var väl så nära ute de kunde samtidigt som jag försökte allt jag kunde för att se glad ut och peppa honom inför detta stora äventyr.

Att hans minne av mig från vårt ”hej då” skulle vara en ledsen mamman kan jag då inte lägga på hans axlar. Men tror jag löste det!

Sedan kommer vi ju komma till honom under denna tid, såklart! Men ändå. Vi är ändå här och han där.

Filminspelningarna börjar på onsdag och då är det fullt ös 8-17 i 5 veckor! Även om detta kanske kom lite otajmat är jag så glad för att han får vara med och uppleva detta. Och är såå spänd på resultatet, har ju vart en himlens massa hysch hysch!

Sista kramen med lillebror och kissen Vide som trygg polare kvar i Bromma ❤

Nåväl, tillbaka bland Palmerna och här är allt som ”vanligt” bortsett från att vi har farmor på besök. Hon åker redan imorgon så idag har vi haft lite kvalletid med henne och Leonard. Promenat runt halva Palma, minst 1.1 mil enligt min mobil som åkt lite vagn emellanåt, så ja, slänger till med 1.5 mil.

Vid hämtandet av Alsira på skolan hade vi båda skoskav och Leonardodo var svettig i vagnen. Så nu mellanlandar vi hemma innan det blir en sista middag för farmor på stan.

…och denna tös hade man ju längtat efter ❤

Kostymprov

Idag var det dags för kostymprov på SVT. Blev upphämtade av kostymtjej och Silas s.k. guvernant som kommer ta hand om honom under inspelningarna. Bra med lite mjukstart! Silas provade säkert 30 olika varianter av outfits, fotades och fick instruktioner. Lite svettigt emellanåt men gick såå bra. Himla duktig kille man har alltså.

Imorgon blir det paus och vi ska hem och öva 2 scener som ska provfilmas på onsdag. Kul! Detaljer kring produktionen och vad den ska handla om är ju lite ”hysch hysch” så blir inte så mycket mer än så hehehe…

Alltid lika ball att stå och krama ”Bolibompadraken”!

Nu har jag hämtat hem kussarna och passat på att även dra in grannugnen för att riktigt säkerställa kaoset. Passar även på att skryta om att jag minsann även rullat cirka tusen köttbullar.

Flora – känd som Brommas värsting.

HOME SWEET HOME

home-sweet-home

Äntligen hemma!

Nästan märkligt hur slut man blir av att sitta i en bil 6 timmar. Man rör ju sig inte direkt. Men antar att det är bristen på frisk luft, fräsch och god mat mat (Mc D. är fasen inte fräscht) och just bristen på rörelse som gör en trött. I vårt fall kan tilläggas att vi har tre riktigt tuffa nätter i ryggen också.

Värsta natten hade vi inatt. I alla fall för mig, Alsira vaknade stup i kvarten och tillslut fick hon komma upp i min 90-säng (Simon låg på en 5 centimeter tjock madrass på golvet bredvid). I över en timma gjorde jag alla ”mammatrick” jag lärt mig under dessa 11 månader som mamma och tillslut så, puh, somnade hon bredvid mig. Dock sov jag inte så bra på min lilla kant men magen praktiskt taget hängande utanför sängkanten… Snark.

Nu ska vi slappa jag och Simme. Nyduschad med middag i magen, Alsria sovandes i sin vanliga säng (hoppas hon sover bättre nu inatt!), slökollar vi lite på tv, ska göra det fram tills del två av deckaren på SVT vi började kolla på igår börjar kl.21. Sen är det bingen som gäller, om vi inte redan somnat i soffan…