En av Alsiras nya BFF:s mamma var härligt gästvänlig och bjöd ut oss till deras häst- och vingård idag. Så himla vältajmat när jag ändå är ensam med barnen (förutom Silas då) och inte hade något bättre för mig än att snickra och svära över IKEA-möbler.
Så sagt och gjort, efter frukost, lite skruvande, och den spännande upptäckten av skoripion nummer 2 (modell större) begav vi oss mot Ses Rotes.

Efter lite sedvanligt GPS-strul hittade vi i alla fall fram till detta magiska ställe. Alsira och kompisarna busade, gosade med hästarna och avslutade med lite ridning både runt vingård och på banan.
Man slås ju emellanåt om hur underbart livet är. Hur vacker denna ö är. Och hur faktiskt mycket jag skulle vilja få igång livet här. Vill inte åka hem till 3 grader i Oktober. Skrapa rutor och bråka med barnen om regnkläder.
Men är också medveten om att jag än är i förälskelsestadiet. Trots 2 skorpioner på 3 dagar.





