SILAS I ETT NÖTSKAL

Lille Silas var när han kom till världen 3810 gram tung och 50 cm lång. Alldeles lagom med andra ord. Ganska exakt 200 gram tyngre än Alsira som landade på 3625 gram. Men så låg han i magen en dag längre än hon också. Alsira kom ju på självaste BF-dagen medan Silas kom 40+1 eller hur det nu blir. En dag efter BF i alla fall.

En förlossningsberättelse kommer under veckan, en kort sådan eftersom han var ute på 1 tim och 20 minuter från det att vi kom in till Södra BB!

Har märkt att det jobbiga med att komma hem så här snabbt från BB är att, om man nu är som jag, man vill fixa och dona med så mycket! Jag vill iväg och shoppa babygrejer, testa vagnen, köpa blå filtar, nappar, kudde, sängkläder, gosiga nallar, snuttisar, tossor… Ja shit, som jag längtat efter att handla babyblått!

Men sen känner jag snabbt hur kroppen inte orkar och att jag är tröttare och mer tagen än jag känner när jag bara sitter. Blev lite yr här precis när jag var uppe och bytte blöja, så nu har jag käkat äpple, lagt ifrån mig Silas i vaggan och satt mig för att andas en stund.

Eftervärkarna är inte heller att leka med den här gången och hans till trots, lätta vikt, blir tung på magen då. Barnmorskan kallade de eftervärkarna man får som omföderska för ”En omföderskas straff”. Fattade aldrig vad det där straffet skulle symbolisera, men så säger man barnmorskor emellan i alla fall!

Nu blir det sängen tills Simon och Faster Sofia kommer vid lunch. Bredvid älskade Silas!

20120319-113817.jpg

BF IDAG DÅ…

Sitter i bilen utanför Enskede Bageri och väntar på att Simme ska komma ut med macka och apelsinjuice till mig. Blir en frukost i bilen idag. På självaste bf-dagen och allt. Vi ska nämligen till BB ny och kolla till bebisen. Lite tyst där innifrån tycker jag allt.

Kanske inbillar jag mig och bara hoppas vattnet ska gå när jag ser förlossningsskylten, vet inte. Men är väldigt uppmärksam på just minskade rörelser eftersom Alsira mer eller mindre slutade röra på sig mot slutet, vilket i sin tur resulterade i igångsättning.

Fy farao vad segt det här är alltså, och ändå har jag inte gått över tiden…

20120316-082359.jpg

HINNSVEPNING NÅGON?

Knäckande som tusan är att jag var på väg in till BB igår kväll efter att ha pratat med dem ett par gånger och uppdaterat läget om mina förvärkar/värkar(?!). De kom med först 7-9 minuters mellanrum, varade i nån minut för att sedan bli starkare och komma med 4-5 minuters mellanrum och sitta i uppemot 3 minuter. Ringde till och med hit syrran.

Sen, poff! – stendött. Bröt fan samman inombords. Trodde verkligen för en stund att det var dags…

Tillslut sa jag åt syrran att åka hem till sin kille, som hon till råga på allt lämnat mitt i deras myskväll efter att de praktiskt taget inte setts på 2 veckor. Den kändes ju också bra. Gjorde liksom det hela lite ännu bättre…

Natten var sedan relativt lugn. Hade nån form av värkar till och från och vaknade vid ett par tillfällen av att de var lite mer tilltagna i styrka. Men inget mer.
Säger bara en sak –  S N A R K
Imon är det bf och då vill jag ha min unge här. Punk slut.


sur som en citron

JEVLIGT SUR ÄR VAD JAG ÄR.

Kanske ska sätta mig ner och googla ”hur gör man hinnsvepning på sig själv?”

BEBIS PÅ G SNART TRO?

Inatt har jag inte sovit mycket! Weehooo, hoppas det betyder att bebisen kommer idag, helst nu.
Magen har varit stenhård, molvärk i rygg och ljumskar och jag tycker att det känns som om bebisen tagit sig en bit djupare ner. Under gårdagskvällen hade säkert 10 stycken rejäla hugg – då tänker i alla fall jag att den pressar huvudet ner(?).

Trodde faktiskt där ett tag att det skulle bli dags att åka in till BB inatt. Men icke. Bebisen har också rört sig sjukt mycket, konstant hela natten känns det som om den buffat runt, försökt simma ut kanske?

Nu känns det dock lite lugnare och den verkar ”som vanligt igen”. Både mage och bebis. Men känns åtminstone som att något hänt i rätt riktning.

Får väl se vad barnmorskan säger när jag ska dit vid 14-tiden idag. Hoppas hon lägger in mig, he he!

fet

Trött på att känna mig så här!