Catching Up

Vet inte vart tiden tar vägen! Otäckt.

Hur som helst har ”stora” barnen haft sina första kamper i sina sporter. Alsira i Halloweenridning och Silas spelat sin första match! Trots allt på spanska, Alsiras första Gymkhana någonsin och Silas spelade för första gången med en egen ”position” på plan – forward – gick det toppen!

Både Simon och jag fattar inte hur vi fått så modiga och coola ungar. Ingen av oss hade ens vågat göra hälften av allt det de gjort och gör! Stolta päron!

Gymkhanan höll på i 3 timmar med ett fantastiskt engagemang av 2 ridlärare. Säkert 25 barn varmed och alla utklädda. Tillsammans kämpade på både med och utan häst.

Jag och Simon satt i godan ro och tog oss en kylande dryck medan vi spända satt och tittade på.

Efteråt grillade alla tillsammans och stämningen var allt annat än svensk! Underbart!

Silas fotbollsmatch bjöd på ”riktig fotbollskänsla” måste jag säga. Både spännande och intressant hur kulturerna skiljer sig. Hemma är det exempelvis ”förbjudet” att inte ropa namn när man som förälder strå bredvid plan. Jag som mamma bör alltså inte ropa ”bravo Silas osv”. Och det finns väl helt klart en poäng i det när det handlar om 7-åriga grabbar.

Säga vad man vill, men här jobbar man uppenbarligen definitivt inte så. Vare sig när det gäller är bra eller dåligt. Nåväl, det blir inga mesar av de här grabbarna.

Har nog aldrig varit så nervös inför någon match tidigare! Framförallt för att det var hans första med nya laget San Fransisco (lite konstigt namn för att vara här men är ju oavsett bästa laget såklart..ehhhehe!).

Silas har coola numret 22 och står precis här ovan redo för avspark ( tror jag)!

Vad som också känns väldigt stort här är att de har riktiga avbytarbänkar! Nåt som Silas, och vi med för den delen, får det hela att kännas ännu mer ”på riktigt”!

Finner inga ord för hur lycklig jag är att få uppleva det här med min fantastiska familj.

Catching Up!

Hade visst lovat mig själv så smått att föra någon form av ”resdagbok”. Om det nu bara blir ett år vilket vi förvisso inte hoppas, så blir det väl sannerligen ett av dem som kommer komma att sticka ut. Så lite skärpning.

Tiden rusar här, som överallt. Silas är hemma och det känns underbart att vara en enad trupp igen, äntligen. Minns knappt var jag var sist men men.

Här på Mallorca har vi precis tackat av ett gäng härliga gäster från både Stockholm och Los Angeles och Simme är i princip back on track efter efter att ha blivit minst sagt utmanad i baren 4 kvällar i sträck.

Finns ju btw ett visst underhållningsvärde i att sitta i soffan med sin 8-månaders och dricka kaffe och kolla tv vid 07-rycket en söndag och vänta in de grabbar som ännu inte kommit hem.. Minst sagt intressanta diskussioner när så skedde! Hahahha herre gud, underbart!

Beach Boys

Boysen har haft kul och jag har glatt fått följa med på det som var lämpligt, hahaha, och det räckte gott kan jag säga. Ibland inser man tydligare än annars hur nice det är att lägga sig 22 istället för 06… Även om jag kan vara rätt stökig jag med när det väl beger sig som de som känner mig vet.

Silas hann precis hem till lagfotograferingen med sitt lag San Fransisco som leder ligan!!!
På Mallis tar man självklart en bärs under fotbollsträningen. Det är en regel.

Eftersom vi numer är 5 i familjen och vår kära vän Stenfors var här fick vi vara kreativa. Vår Audi må vara minst sagt lång – ingen fördel i Palma om jag säger så – men plats för både barnvagn och glade Stenfors gick lätt att lösa i alla fall. 🙂 Självklart skulle alla med till Silas lagfotografering – hey, det serverades ju öl!

Lite skämt å sido (men ändå inte), oavsett, han är så himla modig! Gick super, vi stod bredvid medan han bland säkert 60-70 kids i olika åldrar fotades och trixades.

Stolt kille, stolt mamma, stolt pappa. Skål.


Att ha fått hem Silas känns så otroligt underbart, alla som har ett barn vet ju hur lång tid 6 veckor är ifrån varandra. En evighet. Nu har vi förvisso setts och hälsat på honom och så, men ändå.

Vi hann inte mer än komma halvvägs till flygplatsen innan han sa att han ville spela in mer film så vi får väl se… Inte helt smidigt så länge vi bor här dock…

Men tog faktiskt inte mer än ett dygn innan SVT ringde igen så vi får väl se vad framtiden har att erbjuda! 😉

Silas och regissören! Silas älskade att själv komma med både ideér och förslag på ändringar, hahaha gullunge!!!

Who finds Silas?
Sista dagen hemma hos ”brorsan” och världens bästa brottarkompis Vide ❤️

Att ha busat med sin bästis varje dag och natt i 6 veckor tar lika mycket på krafterna som det ger kraft! Utan bästaste kussen hade Silas nog aldrig löst detta. Evig tacksamma!

Och vi längtar varje dag efter när den där busen ovan till höger kommer hit och höjer volymen här i området! Oändligt massa kärlek till dig Vide! Och moster är så stolt för att jag fick äran att ”spela mamma” åt dig hos tandis.

Näpp, nu är klockan snart 17:30, så då ska jag väcka stackars Simme som visst blev lite slutkörd efter gym, vinlunch och konstutställning.

Det är hårt att vara arbetslös.

Rödskinn

Från ”Bajare” till ”Mohikan”! Eller i alla fall inte bara rödtott på fotbollsplanen nu utan även rödskinn!

Yepp, för igår kväll premiärade Silas i Mallorcalaget San Fransiscos Akademi. Innan det var dags var det en väldigt nervös kille som i princip vägrade gå på plan. Men i sista sekund kom Simon insladdande i taxi och husslade sig in på planen som trygg kick-back och då gick allt av bara farten.

Så när träningen var slut var det istället en stolt och överlycklig kille som önskade att träningen skulle hålla på i 3 timmar till! Hhahaha så himla grym och modig vår älskade lilla fighter! Detta kommer gå så himla bra.

Var verkligen underbart att se hur fina de spanska killarna i laget var mot Silas. ”High fivade” och kramade om när Silas gjorde mål! Blev alldeles tårögd där jag stod och försökte sociala med de öldrickande fotbollsfarsorna på andra ändan av planen!

Verkar vara en väldigt familjär och social förening, och fick höra från de andra föräldrarna att de brukade ses med laget på helgerna ibland och köra lite BBQ och annat skoj. Väldans kul!

Lite språkstress känner jag dock så hetsanmälde mig till spanska på distans idag, fanns plats på sen anmälan på Universitet så håller tummarna för den! Tänker inte vara någon ”no comprendo morsa” länge till!