Idag kom dagen vi sett fram emot ett tag nu!
Att flytta till vårt ”riktiga hem”!
Vägen till dörren gick kanske inte riktigt som planerat men nu är vi i alla fall här och på plats!
Dagen har dock varit en av de svettigare hittills, men effektiva kan man då inte kalla oss annat än! Lämnade Alsira på skolan vid 10, hämtade Simon på flygplatsen – han har varit i Sthlm och busat med Silas om jag inte nämnt det. Åkte sedan och fixade gymkort vilket jag längtat efter så sjukt mycket! Och underbart är att jag nu även kommer kunna både ”spa:a” och gymma med min man minst 3 dagar i veckan då barnpassningen är öppen! Simme verkar inte lika taggad men det kommer vi råda bot på.
…hungriga blev vi sen, så italiensk lunch i Santa Ponca fick stilla den. Fullkomligt hem och råpacka i ett jä*la tempo efter det men pizzan och chévresalladen behövde bort, plus i kanten en förbannad och genomsvett Leonard gjorde passet fulländat för halva familjen.
Men tillsut åkte vi med en bil så packad att vi fick lämna bilbarnstol på parkeringen och bara en plats ledig, som en galet svennig ”Sunes sommar familj” mot skolan för att hämta Alsira. (Tur hon ännu inte fattat vad som är pinsamt och så vidare…)
Sedan fortsatte dagen mot mäklaren för att få nyckel – allt flöt på fint, dumpade av alla väskor, Alsira, Leonard och mig i huset och Simon vände i på studs för nästa lass. Kvar stod jag i nåt slags hav av väskor utan koll på vad som var vad och vart som var vart. Typ. Och det med en trött och gnällig 10-kilos, väldigt söt, bebis på armen.
Var bara att försöka andas så gott jag kunde och ändå packa upp det jag kunde med honom på kroppen. Man vill ju bara göra allt på en gång i dessa lägen, i alla fall jag! Otålig kan man nog kalla mig.
Nu är vi i alla fall här. Klockan är 21:12 och eftersom varken jag (eller Simon) förts begrep hur man får igång gasen till spisen, så ska vi nu äta värmda ”fryspizzor”. Fast rätt mysigt ändå!
Och nu efter lite detektivarbete har jag hittat gasvredet och en livs levande skorpion…. Heheheh soooft…
Simon tvingades döda den medan jag panikade lite…
Men nu, finnally lyxmiddag, ”molinar style” ❤



Alsira käkar minipizzor och kollar youtube. Inte haft varken wi-fi eller tv på 2 månader nu, har varit lärorikt måste jag säga! Så igår var det lite fritt fram ett par timmar. Men snart är stränga mamman tillbaka… Så gäller att passa på…