Utelåst på Militärgrill

En av papporna till en av grabbarna i Silas fotbollslag är militär här i Palma. Med jämna mellanrum ses familjerna i fotbollslaget på deras anläggning, grillar, spelar fotboll och har det allmänt trevligt tillsammans. Och denna gång hade vi äran att få följa med!

Militäranläggningen låg 15 minuters strandpromenad från oss i Coll d’en Rabassa så var minst sagt optimalt för oss logistiskt. Liten jobbig grej var bara att jag råkade slå igen vår ytterdörr med nycklarna kvar i huset… Vi har en sådan dörr som går i lås av sig själv.. Såå japp, vi började dagen med att låsa ute oss själva helt enkelt! Messade ägaren till huset som inte svarade och även mäklaren som inte hade någon nyckel, så lite stressade till en början.

Men väl på plats visade det sig att en av papporna var polischefen i Palma så han lugnade oss med att han skulle promenera med oss hem efter grillningen och fixa det. (Vilket han också gjorde! Eller rättare sagt hans springpojken som snällt fick hoppa upp på taket, in på vår innergård och där trixa upp ett fönster! Bra kontakt btw! ;))

20€ per skalle och sedan flödade mat, dryck, snacks och bus från 11:30 till 19! Är ju fortfarande lite så här att ”männen hänger med männen och kvinnorna med kvinnorna” så inledningsvis – medan papporna spelade match mot killarna såg var det bara för mig att haka på mammorna helt enkelt! Ingen pratade i princip någon engelska över huvudtaget, så helt klart en utmaning! Men det var supertrevligt ändå, och vill man förstår man ju helt klart mer än man tror!

Skorpioner osv…

Idag kom dagen vi sett fram emot ett tag nu!
Att flytta till vårt ”riktiga hem”!

Vägen till dörren gick kanske inte riktigt som planerat men nu är vi i alla fall här och på plats!

Dagen har dock varit en av de svettigare hittills, men effektiva kan man då inte kalla oss annat än! Lämnade Alsira på skolan vid 10, hämtade Simon på flygplatsen – han har varit i Sthlm och busat med Silas om jag inte nämnt det. Åkte sedan och fixade gymkort vilket jag längtat efter så sjukt mycket! Och underbart är att jag nu även kommer kunna både ”spa:a” och gymma med min man minst 3 dagar i veckan då barnpassningen är öppen! Simme verkar inte lika taggad men det kommer vi råda bot på.

…hungriga blev vi sen, så italiensk lunch i Santa Ponca fick stilla den. Fullkomligt hem och råpacka i ett jä*la tempo efter det men pizzan och chévresalladen behövde bort, plus i kanten en förbannad och genomsvett Leonard gjorde passet fulländat för halva familjen.

Men tillsut åkte vi med en bil så packad att vi fick lämna bilbarnstol på parkeringen och bara en plats ledig, som en galet svennig ”Sunes sommar familj” mot skolan för att hämta Alsira. (Tur hon ännu inte fattat vad som är pinsamt och så vidare…)

Sedan fortsatte dagen mot mäklaren för att få nyckel – allt flöt på fint, dumpade av alla väskor, Alsira, Leonard och mig i huset och Simon vände i på studs för nästa lass. Kvar stod jag i nåt slags hav av väskor utan koll på vad som var vad och vart som var vart. Typ. Och det med en trött och gnällig 10-kilos, väldigt söt, bebis på armen.

Var bara att försöka andas så gott jag kunde och ändå packa upp det jag kunde med honom på kroppen. Man vill ju bara göra allt på en gång i dessa lägen, i alla fall jag! Otålig kan man nog kalla mig.

Nu är vi i alla fall här. Klockan är 21:12 och eftersom varken jag (eller Simon) förts begrep hur man får igång gasen till spisen, så ska vi nu äta värmda ”fryspizzor”. Fast rätt mysigt ändå!

Och nu efter lite detektivarbete har jag hittat gasvredet och en livs levande skorpion…. Heheheh soooft…

Simon tvingades döda den medan jag panikade lite…

Men nu, finnally lyxmiddag, ”molinar style” ❤

Alsira käkar minipizzor och kollar youtube. Inte haft varken wi-fi eller tv på 2 månader nu, har varit lärorikt måste jag säga! Så igår var det lite fritt fram ett par timmar. Men snart är stränga mamman tillbaka… Så gäller att passa på…

Gamla stan i Alcúdia

Ändå lite stolt idag efter att under 2 timmar lyckats få till minst 1 timmas träning i 32 graders värme. Alsira, Leonard och jag hängde på andra sidan stadion där Silas tränade och gjorde vår egen lilla grej helt enkelt. 3 stationer varav 2 minuter på varje station gånger 3 innan vi fixade nya stationer. Avslutade med de yogaövningar jag insett min rygg behöver för att inte få ont. Sjukt nog var Leonard vaken hela tiden men uppenbarligen road av åsynen. Avslutade med den goa lilla 10-kilos klumpen som alternativ till skivstång vid bänkpress. Helt klart instabil övning!

Axlarnar finns där tro’t eller ej!
Har sån abstinens efter att få komma till gymet! Så fort vi bara vet vart vi ska bo så tar jag med mig karln min och river av ett rejält pass!

Idag blev Silas och en kille till dagens ”champions”, ingen av dem slog ut den andra i straffar så tillslut fick de ge upp och låta båda vinna! Så stol över min lilla fotbollsstjärna!

Efteråt åkte vi till ”gamla stan” i Alcúdia och strosade runt och turistade oss. Väldans mysiga liten ringmur kring söt liten by på drygt 600 bast. Rena turistfällan till restaurang men mysigt ändå.

Silas är här avundsjuk för han ville sitta på pappas axlar på bilden. Men såå sjukt mysig små gator inne i lilla byn som gömde sig bakom muren.
Silas var orolig över att ingen skulle tro på att vi verkligen var här så vill med denna bild bevisa att vi verkligen är här, palmen är beviset.