HOPPAS HOPPAS HOPPAS

Idag vaknade jag av ett helt underbart och välbekant ljud ifrån rummet bredvid. Bank, dunk och frustrerade ljud från Alsira! Jag flög upp, sprang in till henne och möttes precis den syn jag misstänkte och hoppades på:
en liten arm ut genom spjälsängen, en liten hand som krampaktigt håller vällingflaskan som till hennes fasa – hur hårt hon än drar – inte går in mellan spjälen”.

YES HON VILL ÄTA!!!
Jag ger henne flaskan, hon kastar sig bakåt på sitt stora flodhästgosedjur och dricker på!
U N D E R B A R T !

Nu hoppas vi bara att hon får behålla den ochden utspädda äppeljuicen och de små skogaholmsmacketärningarna hon nu precis pillade i sig till frukost!

20120424-093558.jpg

Klart du får dra ut hela pappersrullen och pulverisera den älskling!
Men bara du lovar att inte kräkas mer…

NEVER ENDING STORY…

Hela dagen tog oväntad vändning när jag hittar Alsira på hennes sovrumsgolv kräkandes upp frukosten… Orkar inte säga mer än att det dag blev en dag hemma med magsjuka. Så nu går tvättmaskinen full med nedkräkta kläder, snuttar, filtar och sängkläder. Alla nappar i huset står på spisen för sterilisering – man vet aldrig vilka av Silas nappar som åkt in i hennes mun senaste dygnet – och Alsira ligger nu helt utslagen i sin säng efter sin tredje kräkvända.

Oroligt nog är hon hostig också, om jag inte minns fel kunde det vara ett första mässlingtecken… Måste kolla upp det där ordentligt. Idag och 3-4 dagar framåt är det enligt inkubationstiden gången från det eventuella smittotillfället på akuten.

Så kära gode gud, gör så att Silas klarar sig och att det ”bara” är magsjuka…

tur fyrklöver

VI KRÄKS IN VECKA 40

Sedan igår är vi inne i vecka 40 och jag är så trött på det här nu att jag kräks. Tycker verkligen synd om alla i min omgivning för jag är fasen inget roligt sällskap just nu. Fy alltså, kan bebisen komma eller?! Börjar komma in i ”nu ger jag upp stadiet” men graviditeterna är ju så finurligt utformade att man fasen inte kan det! Annars hade jag nog gjort det nu vid det här laget.
Eller nej det hade jag väl inte, men emellanåt känns det så…

Igår i bilen på väg hem efter vår lunch satt jag i baksätet och försökte vila ögonen lite. Var helt slut efter ännu en ”gå upp klockan sex morgon” (Tack moster för att du skapat nya ”vaknarutiner” för vår lilla sockertopp! *morr*) . Helt plötsligt mitt på motorvägen, kräks Alsira. Och inte lite heller – nej, hela sig, hela bilbarnstolen och det bara fortsätter komma. Så jag får ta loss henne och blir nedkräkt hela jag också. Stackarn, vi tror hon fick smaka lite mycket av Simmes goda pasta under lunchen.

Efter att vi stannat och bytt om på henne sätter vi henne i babyskyddet som är installerat i baksätet med tanke på lillbebbens kommande ankomst. Glada miner igen. Puh, vi pustar ut och börjar köra igen. Dock varar lyckan endast i fem minuter. Sen är det dags för nästa vända och hon kräks igen. Inte fullt så mycket men inte långt ifrån. Nu kräks babyskyddet ner, de nya kläderna, mer på mig och hela baksätet…

Som tur är, så blev jag inte äckelmagad, måste väl varit för att det kom från just henne, så jag kunde hantera det där rätt bra måste jag säga. Resterande hemresa satt hon nämligen ledsen nedkräkt i mitt nedkräkta knä. Inte roligt.

sack n seat

Lugnet före stormen!
Barnstolarna var alla upptagna på restaurangen,
så då åkte Sack n Seat:en upp! Perfekt grej alltså!

Som tur är så kom det inget mer när vi väl kommit hem och hon var pigg som en lärka igen efter en skål yoghurt. Med andra ord kan vi förhoppningsvis utesluta magsjuka. Hade varit lite granna droppen om jag skulle få det nu…

20120311-083652.jpg

Stora tjocka magen och busunge v.40

FÖRSTA FRÅGERACET

Tänkte börja med att besvara några väldigt aktuella frågor som dykt upp flera gånger nu den senaste tiden. Alla rör nuvarande graviditet och det faktum att här snart kommer en till i familjen!

De frågor jag fått är:

”Hur är denna graviditeten jämfört med när du väntade Alsira?”
”Hur jag mår denna graviditet kontra förra?”

För det första har jag insett att jag inte är en person som tycker om att vara gravid – hey, missförstå mig rätt här! – jag älskar att få ett till barn, och det är värt all möda! Men jag tycker det är jobbigt, bökigt och för det mesta allmänt obekvämt. Visst har vissa perioder sina bättre stunder och även om jag tycker det emellanåt är urmysigt att känna på magen när bebisen rör sig, så är det på det hela taget mest jobbigt, och jag önskar att tiden gick mycket snabbare, i alla fall nu på slutet. Eller att man typ lade ett ägg som man kunde ruva och ta hand om men ibland lämna hemma…

Jag älskar ju att träna, och det hårt, att allmänt hålla igång och feja, klä mig i snygga kläder och göra saker snabbt. Något som inte rimmar speciellt bra med att vara gravid. Tror det är de största anledningarna till att jag inte älskar att vara gravid, jag blir berövad på så mycket som jag tycker om och normalt sett gör så gott som dagligen.

Men för att komma till sak – om det är skillnader mellan de två graviditeterna! Svar: JA!

Moderkakan är nu i bakvägg, till skillnad från med Alsira då den låg i framvägg. Det har bidragit till att jag känt den här bebisen enormt mycket mer än jag kände Alsira. En barnmorska beskrev det för mig som att när Alsira sparkar måste hon först komma igenom en madrass (liknelse för moderkakan) innan jag kunde känna dem. Med andra ord blev de mer ”buffiga” och på ultrljud kunde jag se hur hon gjorde rejäla sparkar utan att jag kände dem över huvud taget. Detta bidrog i sin tur till mycket oro och (om jag inte missminner mig) 4 besök in på BB för att kolla att allt stod rätt till för att jag inte känt några fosterrörelser.

Nu däremot är det rena kickboxningsmatchen dagligen! Det har varit helt underbart att ha sån ”kontakt” med bebisen som jag har den här graviditeten.

Skillnad i hur jag mår: Rent fysiskt så har jag mått sämre under den här graviditeten. Precis som med Alsira har min sköldkörtel halkat efter i produktion av tyroxin (ett av våra tillväxthormon som hos mamman ska öka i takt med att bebisen växer för att det ska räcka till oss båda!). Med Alsira mådde jag jättedåligt av detta första 4-5 månaderna – blev otroligt trött, kände mig svullen, nedstämd, orolig, deppig, seg i huvdet, tunnelseende – men efter blodprover och hormontillskott mådde jag snabbt bättre. Den här gången var jag förberedd och testade mina tyroxinvärden redan i vecka 7 och började efter det äta hormontillskottet Levaxin. Slapp därför vara tröttare än man ändå är som gravid donna!

Den här graviditeten är och har också varit tyngre, mycket för att jag tar hand om Alsira hela dagarna, vilket tar på krafterna. Att bära henne mycket är helt klart tungt och det känns i både rygg och bäcken.

Foglossning började jag känna av med Alsira i magen sista månaden, men blev aldrig ett problem. Nu däremot gör det verkligen jätteont, så pass att jag exempelvis inte kan sitta på sängkanten och med benens egen kraft kan lyfta upp dem i sängen. Jag måste liksom ”bära” upp benen med hjälp av armarna. Samma sak när jag ska byta liggsida i sängen, känns som de ska hoppa ur led annars! Jag har även sedan nästan två månader tillbaka haft en nästintill konstant huvudvärk.

Men generellt har jag mått relativ lika för övrigt, gått upp ganska exakt lika mycket med båda två, varit relativt pigg, knappt mått nåt illa och kunnat hålla igång hyfsat väl i vardagen med min underbara unge.

”Hur skiljer sig magen i utseende med Alsira och jämfört med nu?”
Jag upplever magen som mer oval och spetsig nu än med Alsira då den verkligen var rund som en jordglob! Mina egna funderingar är om det kan bero på att moderkakan då låg i framvägg och nu i bakvägg?! Men vet inte!

”Hur vi förberett Alsira på att det kommer ett syskon till henne?”
Nej vi har inte direkt förberett Alsira, det är lite svårt när hon är så liten. Däremot har vi börjat träna henne på att vara borta ifrån mig ibland, hon är med sin farmor en gång i veckan. Tanken är ju att jag ska vara hemma med båda barnen men att jag ska ha en dag med bara den lilla till en början. Alsira kräver mycket tid nu och det kan vara skönt för mig att få lite egentid med den lilla nån dag, samtidigt som vi tycker det är nyttigt att Alsira får träna på att vara ifrån mig ibland och samtidigt lär känna sin farmor. Mjukstarta lite inför dagsstarten när den nu kommer.

OBS! Har jag missat din fråga eller kommer du på någon ytterligare i ämnet är det bara att fråga så lägger jag till den med en gång!

IMG_1058

Alsiramage v.39+6


20120221-215227.jpg

BebisNr2mage v. 37

I MAGSJUKANS TECKEN

Natten till julafton kräktes Alsiras 2 kusiner. Natten till förrgår kräktes Simon och Alsira. Och natten till idag Alsiras tredje kusin och Simons pappas fru.

Vi minns från och med nu den är julen som ”magsjukejulen”…

Redan vid frukost idag fattade vi beslutet att fly pesten snarast möjligt. Så middagen ikväll hos Simons äldre bror m familj ställdes in och vi är i detta nu runt 25 mil från hemma. Håller nu alla tummar jag har för att jag klarat mig från bacillerna. Min mage jobbar hårt som det är i dagsläget, med tanke på alla sammandragningar som fortfarande kommer konstant och sitter länge i.

Än så länge mår jag bra i alla fall och snart väntar cheeseburgare på Mc Donalds i Mjölby. 🙂

cheeseburgare