BEBIS PÅ BESÖK

Nu har Alex och sin lilla söta Juno varit här på besök! Åååh man vill ju ha en bebis till NU ju! Silas är ju faktiskt ingen bebis längre, eller ja, inte om man jämför med typ 50 centimeter långa lilla Juno. Ursöt och så himla näpen var hon! Skrutt, snutt plutt!

Hann, trots 3 timmar tillsammans, bara höra halva delen av förlossningen och typ inget om någonting, ha ha, som vanligt när vi ses, man blir ju konstant avbruten av en den ena en den andra! Men tillslut så somnade alla barnen och vi vuxna, syrran var också här, kunde snacka lite skit om ditten datten.

20120904-205607.jpg

Alex med sin lilla sessa

20120904-205619.jpg

Syrran vet då hur man poserar framför kameran


20120904-210831.jpg

Lilla Juno

(Bildkvaliten är usel nu jag vet, men har min gamla mobil då min nya är på reparation…
Och det vet ju alla att de reparationerna tar hundra år. Minst.)

FY BUBBLAN

Varning känsliga tittare!
Min cysta i munnen!

picasion.com
Riktigt nervös över att ta bort den måste jag erkänna. Önskar jag kunde bli nedsövd och slippa ”känna” själva grävandet med skalpellen… Jag har ju som grädden på moset inga vidare positiva upplevelser av lokalbedövning heller. Varken i munnen när jag dragit tänder, i fingret när jag sydde skärskada eller under förlossningen med Alsira…

Nåja, bort måste den där ofräscha klumpen hur som helst… Kanske borde supa mig dyngfull och hoppas på att jag deckar där på britsen! He he

EN REJÄL BEBIS

Okej, en sak är säker – min bebis i magen är inte liten!

…men först och främst – allt såg bra ut! Så fort jag fick träffa barnmorska och få på CTG påkopplat förvandlades (självklart!) bebisen som tyckts sova som en stock de senaste 24 timmarna till den gamla vanliga kickboxaren. Kändes nästan dumt att sitta där och se magen flyga från höger till vänster under resårbanden. Men samtidigt så var det såklart väldigt skönt! Och hellre en gång i onödan än att inte åka in och det visar sig vara något som är galet.

Efter 2o minuter ungefär var läkare och barnmorska nöjda med kurvan som såg alldeles normal ut och jag blev frikopplad. Men i enlighet med rutin så fick jag ändå träffa en läkare för ultraljud och då samtidigt kolla tillväxten.

Och vuxit har den minst sagt gjort där inne i magen. Holy cow alltså!
Förväntad vikt för 36+2 som jag är idag, är 2848 gram något som inte riktigt stämmer överens med min bebis beräknade vikt som var på 3287 gram! Med andra ord, om beräkningen stämmer, så är bebisen i dagsläget lika stor som Alsira var när hon kom ut!

Eeeeh, all right, fasen va soft… Gulp.
Behöver jag tillägga att jag inte vill gå över tiden så bebisen ”tjockar på sig” mer än nödvändigt?!

20120220-122430.jpg

20120220-122452.jpg

P.S. Försökte leta efter både pung och snopp eller annan antydan till kön på ultraljudsdisplayen.
Men nepp, inget som jag begrep tyvärr!
Fast pojkbebisar i magen, är inte de oftast större än flickbebisar?

MVC UPDATE

Sockervärdena bra, sf-mått 31-32 typ – med andra ord bra, hjärtljud fina, till 99% låg lillbebis med huvud nedåt (wee!!!) och min vikt var 65,5, dvs jag har gainat 1 kg sen sist.

När det nu var, får kolla det, 3 veckor sen tror jag?! Efter det lämnade jag blod för att kolla mina sköldkörtelvärden. Himla massa strul med mig, ha ha!

Alsira var på partyhumör även denna gång, men av mer positiv art så det var nemas problemas. Barnmorskan och jag snackade mina njurproblem, amning och föräldraledighet. Nästa gång ska vi prata förlossning, känns helt knäppt att det redan är dags att diskutera det!