Att lämna sin 7-åriga son för att vara ifrån honom i 6 veckor var inte lätt.
Han lekte i lekparken när jag kom med bilen och Leonard och skulle stanna till och säga hej då. Tårarna var väl så nära ute de kunde samtidigt som jag försökte allt jag kunde för att se glad ut och peppa honom inför detta stora äventyr.
Att hans minne av mig från vårt ”hej då” skulle vara en ledsen mamman kan jag då inte lägga på hans axlar. Men tror jag löste det!
Sedan kommer vi ju komma till honom under denna tid, såklart! Men ändå. Vi är ändå här och han där.
Filminspelningarna börjar på onsdag och då är det fullt ös 8-17 i 5 veckor! Även om detta kanske kom lite otajmat är jag så glad för att han får vara med och uppleva detta. Och är såå spänd på resultatet, har ju vart en himlens massa hysch hysch!
Nåväl, tillbaka bland Palmerna och här är allt som ”vanligt” bortsett från att vi har farmor på besök. Hon åker redan imorgon så idag har vi haft lite kvalletid med henne och Leonard. Promenat runt halva Palma, minst 1.1 mil enligt min mobil som åkt lite vagn emellanåt, så ja, slänger till med 1.5 mil.
Vid hämtandet av Alsira på skolan hade vi båda skoskav och Leonardodo var svettig i vagnen. Så nu mellanlandar vi hemma innan det blir en sista middag för farmor på stan.
ulricastrand.com 