Varsel å fullmåne

Herre gud, vilken dag det var igår! Leonard sjöng i falsett hela dagen – såväl glad som motsatsen! Och med sjuk make hade jag honom 100% vilket jag nästan glömt hur det var hahah gud alltså, inser lyxen att vara två föräldrarlediga med en niomånaders gangster.

Alsiras ridning blev flyttad från tisdag till onsdag så det var det som gällde efter plugget. Kul nog ville Silas med kompis 900 meter från stallet så han slapp sitta där och titta vilket enligt han är lika med döden.

När Alsira red in på banan fick jag ett sånt där ”obehagsvarsel” som jag fått vid två tidigare tillfällen i stallet. Första gången ramlade hon av, andra gången ramlade en kille (riktigt obehagligt) av. Sa till mig själv att det klart bara är fånerier men ändå låg det där och pyrde hela lektionen. Som gick super.

Sista 3-4 minuterna dock, kom ett oväder in över stallet i Bunyola, så där som det bara gör här på Mallis, vädret skiftar helt inom loppet av en minut. Det blåste, himlen blev svart och regnet smög sig på.

Från paddoken till stallet är det kanske 100 meter. Och precis då Alsira kom ut från ridbanan sa jag åt henne att ge hästen Elliot lite lång tygel så han kan sträcka på halsen lite efter ridningen. Och i samma sekund hon släppte ut tygeln kom en blixt och Elliot satte av i världens galopp ner mot stallet.

Med hjärtat i halsgropen sprang jag efter med Leonard studsandes i vagnen av alla stenar överallt på stallplanen.

Tack och lov körde vi ju racergalopp i lördags så hon var uppvärmd och höll sig kvar utan problem! Ja herre gud…

Men kanske har jag nåt slags sjätte sinne ändå… heheheh…

Väl hemma fick Silas feber, så han yrade runt på soffan till och från under natten. Var säkert nere 5 gånger och tittade till honom. Och sista gången jag hörde något och gick ned höll jag på att svimma. Då sitter Alsira på soffändan med öppna ögon och bara tittar ut i tomma intet. ”Vad gör du?” frågar jag och hon svarar ”vad menar du? Jag bara sitter här”.

Äh, fy, hon går i sömnen i perioder, men lika läskigt varje gång. Ledde in lilla stumpan i alla fall och sen somnade jag om för att få sova till nästan kl.07.

Jösses vilken natt, men skyller på fullmånen.

Vaknade tack och lov upp till en hyfsat pigg make så jag kunde pipa iväg och köra lite padel, få egentid och skratta (åt mig själv) lite!

Utelåst på Militärgrill

En av papporna till en av grabbarna i Silas fotbollslag är militär här i Palma. Med jämna mellanrum ses familjerna i fotbollslaget på deras anläggning, grillar, spelar fotboll och har det allmänt trevligt tillsammans. Och denna gång hade vi äran att få följa med!

Militäranläggningen låg 15 minuters strandpromenad från oss i Coll d’en Rabassa så var minst sagt optimalt för oss logistiskt. Liten jobbig grej var bara att jag råkade slå igen vår ytterdörr med nycklarna kvar i huset… Vi har en sådan dörr som går i lås av sig själv.. Såå japp, vi började dagen med att låsa ute oss själva helt enkelt! Messade ägaren till huset som inte svarade och även mäklaren som inte hade någon nyckel, så lite stressade till en början.

Men väl på plats visade det sig att en av papporna var polischefen i Palma så han lugnade oss med att han skulle promenera med oss hem efter grillningen och fixa det. (Vilket han också gjorde! Eller rättare sagt hans springpojken som snällt fick hoppa upp på taket, in på vår innergård och där trixa upp ett fönster! Bra kontakt btw! ;))

20€ per skalle och sedan flödade mat, dryck, snacks och bus från 11:30 till 19! Är ju fortfarande lite så här att ”männen hänger med männen och kvinnorna med kvinnorna” så inledningsvis – medan papporna spelade match mot killarna såg var det bara för mig att haka på mammorna helt enkelt! Ingen pratade i princip någon engelska över huvudtaget, så helt klart en utmaning! Men det var supertrevligt ändå, och vill man förstår man ju helt klart mer än man tror!

Hästar i Bunyola

Hittills har Alsira endast tagit privatlektioner men längtan efter att få kompisar i stallet och få rida i grupp har gjort sig till känna senaste veckorna. Så idag när läraren Lara tvingades ställa in lektionen åkte vi istället och kikade på en ridskola vi fått rekommenderat av en hästtjej uppvuxen på Mallorca.

Väl framme var det (minst) två ridskolor som liksom satt ihop med varandra, så ärligt talat vet jag inte om trevliga Maria Rosa var från den vi blivit rekommenderade eller om vi hamnade på en annan! Hur som helst, på lördag morgon blir det provridning för att sedan se vilken grupp hon hamnar i! Och här blir det lektioner på spanska, spännande spännande!

Jag vill egentligen åka och kika på en till som magkänslan säger är snäppet vassare, kändes liiite ”ruffigt” här och en hel del smala hästar tycker jag nog..

Men mycket barn och härligt välkomnande så här ska inte dömas i förtid!

Vi hoppas på Portixol

Dagen började på samma vis som igår med 2 timmars fotbollsträning i Alcudia. Typisk semesterort som ligger i norra delen av ön. Silas imponerar på oss alla, bara går in och kör fastän han inte förstår språket! Väldigt modig liten krigare vi har! På detta camp pratar alla engelska, vilket han än så länge förstår bättre än spanskan, men är ju definitivt bara en tidsfråga!

Kingen
Hejarklacken!

Efter träningen blev det lunch i Portixol innan två lägenhetsvisningar där. Vi älskar det området, hoppas dimpa ner där inom kort!

Yum..
Simmes favorit – Pasta Vongole

Den ena lägenheten dundrade vi in med ett skambud på direkten och den andra skippar vi helt – hade ingen terass och omväg via garaget för att komma till poolområdet! Men den första vi hoppas på nu! Den var förvisso lite liten, inte kanske precis toppskick, men hade stor terass, stort poolområde med både tennisbana (+ i kanten eftersom jag och Simon tänker slänga på oss pikéerna och börja veva gula bollar inom kort!), ett litet grönområde där Leonard kan krypa och Alsira gymnastisera samt stor ”stenyta” där Silas att kicka boll!

Och sist men inte minst är vi på underbar strand på 5 minuter!

STÅ FALLA STÅ FALLA STÅ FALLA…

Trots bitande kyla ska vi ikväll ta med oss ungarna och gå ut och äta en bit mat på stan. En av våra favoriter står på planeringen och det ska bli så himla gott. Men en stund kvar tills dess så innan det är dags att bege sig ska jag hämta Alsira för att sedan börja fixa i ordning det som ska tas med, duscha mig och Alsira och sen förhoppningsvis vara i tid till Simon kl.18:30. Ska jag nog fixa!

Här hemma om dagarna är det minst sagt full katt å råtta lek. Silas är en riktig vilde, är just nu i fasen ”resa mig upp mot allt som går och lite till”. Ofta resulterar det i ett fall om jag inte är precis där hela tiden. Igår ställde han sig upp mot Alsiras dockvagn vilken vägde betydligt mindre än hans 9.2 kilo så det slutade med att han föll bak med dockvagnen över sig. Jag såg det hända från frukostbordet men hann inte trots tappert försök, fram i tid. Lilla bebisen min, oftast blir han bara mest rädd men det är illa nog ju.. Ja göta petter…

Näpp, nu hann det bli ”hämtadgistime”!

20130125-143248.jpg

Vad diggar ni btw det här coola slottet jag byggt idag till Alsira? 🙂
Får se hur länge det håller när hon kommit hem… he he