Kirurgiavdelningen knackar på

Igår damp det ner. Kallelsen till SÖS för operation. Gulp. Nu blev det visst på riktigt.

Snart 6 år efter att senaste älskade ungen var ute har magmusklerna ej gått tillbaka och efter ett smärre krig har jag nu fått min tid hos en specialist på just området Distas Recti på SÖS.

Just nu är jag mest chockad och rädd, men ha en månad på mig att förbereda mig mentalt. Datum är satt till 19:e februari. Fram tills dess blir det fokus på träning och coreträning i varje pass. Våren kommer jag välkomna in genom PW:s! Så får kötta på så gott jag hinner nu sista månaden. Om än mest för känslans skull.

Känns väl aldrig som ”rätt tid” att operera sig, men om jag skulle välja skulle jag nog välja nånstans där. Halkan börjar avta viket är skönt då stabiliteten kommer svikta, successivt lättare kläder, och förhoppningsvis ihopläkt lagom till våren och redo för bad och lite mer fysisk aktivitet till sommaren!

Har googlat sönder skallen nu på all världens varianter och kan väl nu konstatera att jag försöker glömma dem bilderna och tänka att det bara är ett gulligt litet korsstygn med nån fräck tråd som ska leta sig in, vare sig utan att lyfta upp hud, komma blod eller annat mums.

Typ så som bilden visar helt enkelt. En rätt trevlig grej med andra ord.

Annonser

Money Talks

Första besöket på Hela Kvinnans Klinik är avklarat och jag är 1 050 kronor fattigare.

Dryga 45 minuter som bestod av grundliga frågor, noggrant utfört ultraljud över hela magmuskulaturen såväl under kontraktion på olika sätt som i liggande och stående läge. Riktigt häftigt att se hur magens tre muskellager rör sig genom olika rörelser. Utöver denna lektion i anatomi konstaterades även en separation upp till 4,5 centimeter (normalt är 1 cm).

Här konstaterades att jag utför alla typer av typiskt bra övningar för att ”stärka magen, bäckenbotten efter en graviditet” helt korrekt, och att jag dessutom här är rejält stark i förhållande till många. Detta lilla uttalande för att förtydliga att jag i princip gjort ”allt” men ändå inte lyckats få mina ”rutor” att hitta tillbaka till varandra.

Med detta sagt, acceptera läget eller sy ihop dem.

Nåväl, var inte direkt överraskad. Det som däremot fick mig lite lätt illamående var att den kära läkaren på SÖS som dissat min remiss och hänvisat mig till denna klinik, visade sig utanför sin ordinarie tjänst på Landstinget ta emot privatkunder just här på Hela Kvinnans Klinik. #nocomments

Kvinnan jag träffade sa att jag kunde få träffa honom i 25 minuter mot den lilla ringa summan 750 kronor redan nu på fredag. Detta för att få en ”riktig” specialistundersökning (trodde det var det jag just bokat in mig på hos henne?), och där svar om jag kunde få komma in på väntelistan för operation på SÖS. Hon underströk dock att jag inte kunde förvänta mig det då jag låg i den s.k. ”diastas rectus gråzonen” – detta betyder i klartext: jag har inget/inga (tydliga) bråck (dock anas ett litet precis över navel), jag har ingen överflödig och hängig hud. Däremot har jag en tydlig DR (diastas recti) vilket är det enda jag söker för.

Hon menar att jag troligen kommer hänvisas till plastikkirurgin av ovan nämnda skäl.

”Det här kommer nog falla inom ramen för ett skönhetsingrepp”.

Personligen anser jag detta helt befängt då det sista jag söker för är just för ”hur det ser ut”. Jag har varken komplex för min mage eller en hängig sådan, all right, jag saknar ett ”rejält bråck” – typiskt, eller vad farao ska jag säga om det..?

Som toppen på strösslet sa hon sedan ”men tar han inte in dig i kön finns det en chans att han efter årsskiftet kommer börja utföra dessa operationer i privat regi, och då till ett förmånligare pris än på de välkända privatklinikerna”.

Och där föll verkligen polletten ner i den missbildade magen.

Spännande diskussion väntar med andra ord på fredag.

   

 Övre bilden till höger ser man tendens till navelbråck, samt på båda hur magen buktar ”toppigt” ut vid anspänning.
Detta för att ”rutorna” inte är ihop och senan mellan dem inte orkar hålla nere trycket som bildas.
Högra bilden säger bara en sak – livet är rätt bra gött trots allt.

Och sommaren går alltid för fort.

NO STRETCH-MARKS PLEASE

Idag har vi hängt med Alex och lille förkylda William. 3 kilometer prommis till närmsta galleria för sushilunch och lite allmänt strosande i butiker. När vi gett upp och småttingarna tröttnat tog vi var sin take-away kaffe i sann lattemammaanda och begav oss tillbaka. Alsira hängde 2 av 3 kilometer i Baby Björnen och det känns banne mig nu. 10 kilo – rena höggravidkänslan! Men får passa på att mysa med henne där nu så länge magen inte tar för stor plats. Så mysigt ju ♥

Jag chillade med shoppandet, vilket inte var lätt inne på NOA NOA där de finaste tösakläderna finns ♥
Vill ha hela kollektionen postad hem till mig helst!

Men icke sa picke, en ”stretch mark oil” från Weleda blev det inne på hälsokosten, det var allt. För nu är det dags att börja smörja med den där igen. Hoppas hoppas jag slipper bristningar även denna maguttänjning!

20111005-153817.jpg

Sockerfri frukost nr.1!

Idag börjar min sockerfria vecka. Inget socker över huvud taget är tanken, så nu är det upp till bevis om jag har något sockerberoende eller inte?! Min första sockerfria frukost består av kaffe med mjölk, grovt bröd med skinka och en skål naturell fil 3% fett med ett halvt äpple i. Från och med nu slutar jag även med alla light- och lättprodukter och kör på ”real stuff” istället. 🙂 YES!

Nu smaskar jag i mig det här sen ska vi till IKEA och kolla på nytt kök! Köket vi har nu är praktiskt taget fallfärdigt.

Stora Lilla Damen & Nu Sockerfritt!

Herre jesus! Hela 6690 gram vägde hon! Och efter ett par tappra försök till mätning kom jag fram till 65-66 cm lång. Så växer så det knakar gör hon min älskade tös! Promenaden dit tog 35 minuter och (svårt kalkulerat) detsamma hem, kändes riktigt skönt. Så nu har jag avverkat dagens träningspass som blev Core 30 minuter och promenad 70 minuter!

Hann bli riktigt hungrig så nu är det lunch som gäller. Till min stora fasa förresten, på BVC vägde jag även mig själv… Och jo precis som lilla dotter kär hade även jag gått upp! Ett kilo plus på vågen (kan ju intala mig själv att det är fett som omvandlats till mer vägande muskler men tror inte så är fallet…). Mindre kul med tanke på att jag knappast vuxit på längden.

Därför har jag nu bestämt mig att från och med måndag (gillar att börja saker på just måndagar) är det en helt sockerfri vecka som gäller för mig. Tror inte direkt jag är sockerberoende men jag tror att jag som så många andra har ett sug större än man vill erkänna. Framför allt det där som smyger på en på kvällen. Man blir sugen på en liten go macka, tar nån extra frukt, smaksatta yoghurtar eller rent av bullar, kakor, dammsugare…
Så nu tänkte jag ”upp till bevis” klarar jag detta utan problem eller är även präktiga jag en dold slav under det tungt beroendeframkallande sockret?! Vill se om jag upplever mig själv som piggare, gladare och slankare eller om det inte är någon skillnad.

Socker är ju ett rätt uttjatat ämne men jag tror stenhårt att det är en stor bov i vårt samhälle när det gäller mycket, inte bara fetma. Det har ju även visat sig bidra till/förvärra ADHD, allmänna koncentrationssvårigheter, sömnproblem, risig hy och humörsvängningar, för att bara nämna några tråkiga effekter.

Generellt äter jag relativt lite socker men det finns en del sockersaker som ändå tillhör min vardagliga kost, däribland smaksatt yoghurt, Provivas Blåbärsdryck (big fan!), frukt av alla de slag, torkad frukt av alla dem slag, vitt mjöl i form av bröd i första hand och sötad müsli… Ja där har vi nog de vanligaste.

Det jag alltså ska undvika dessa sju dagar är: smaksatt yoghurt, safter och juicer (exempelvis Provivas Blåbärsdryck), vitt mjöl, all form av kakor, bakverk, godis, snabbmat, halvfabrikat, pizza, läsk ja ni hajar! Så nu börjar jag äta ur kylen och bara fylla på med icke frestelser inför nästa vecka!

sockerberoende