Smörj Munlädret

Som min älskade far alltid sagt till mig, ”underskatta aldrig ordets kraft”. Fy i fanken vad han har och hade rätt. Att lära sig, och anpassa, språket i så många olika kontexter är en konst och ett förbannat vasst redskap. Och som lekman och ”utan” kunskap kan formuleringar trolla bort vilken direktör som helst.

Power.

Hur som, idag må jag erkänna, jag kom med fördomar å mansförakt (en sjukdom jag dragit mig på under livet) till kirurgen på  idag (bakgrundsinfo se tidigare inlägg).  Men jag jobbar aldrig otrevligt eller på något vis åt det hållet. Däremot som långhårig skrattande blondin under 50 bast måste jag se till att vara insatt å påläst för att få nån jäkla respekt. Ibland i alla fall. Och ja, man måste tänka så ganska ofta. Särskilt om hos farbror doktor. Tyvärr.

Meeeen kan bara säga en sak – kirurgen Anders var FANTASTISK!!!

Alla mina fördomar raderades och farao vilken kompetent läkare, proffsigt, trevligt, lyhört.

Efter att ha känt över min navel, eller typ inuti – ha ha, sjukt obehagligt – så kände han ett litet bråck. Gällande det har jag först fått höra att jag har ett ”begynnande bråck” (vilket jag förvisso kan ha haft, vad vet jag) för att sedan komma till nästa som sa att jag inte hade något. För att komma till en tredje som var osäker. Och nu till fjärde som konstaterade det. Och det med ultraljud för säkerhets skull.

För att ha någon som ens chans att komma in i kön till att få hjälp att bli ”återställd” med hjälp av Landstinget så krävs ett bråck som ger en besvär i vardagen. Och jag har nu äntligen fått svar på varför jag får dessa kramper i magen, hur de uppstår och varför. Och än bättre, jag ska få mitt sexpack (om än dolt sådant 😉 ) ihoplappat igen.

Konstaterat:
Navelbråck, Diastas Recti. Som bredast minst 4.5 cm enligt ultraljud.
Vertikal längd diastas recti: 17 cm

Så, ”tack” bråck, nu är jag alltså snart i kön till SÖS

Fredag.

Amen.


* N Ö J D *

Svar från farbror Doktorn

Snabb handläggning kan jag ge vår vackra sjukvård. Och läkaren jag var hos agerade verkligen som jag önskat, tog mig på allvar, höll vad hon lovade – d.v.s. skickade omedelbart iväg remissen till (den enda) rätta personen i landet (!!!).

Sedan svaret, ja, tragiskt. ”På grund av stort remissflöde med denna frågeställning…” ”inom överskådlig tid”…

Kanske bör i så fall läget hos kvinnorna ses över och göras något åt?

Vill dock understryka att jag självklart helst vill undvika en operation om det går, rehab och träningspaus är för mig ren och skär tortyr. Men om jag riskerar ökade problem alt. att de inte går att få bättre genom mer fokuserad träning, så ser jag ingen annan utväg.

Har nu bokat in mig för konsultation på Hela Kvinnans Klinik. 1 050 spänn för en konsultation. Soft. Men, hon ska vara specialist på just det här så det får det vara värt. Fick tid redan nu på måndag den 25:e september. Så det känns i alla fall skönt.

***

Nedan, en bra övning för stabilisering av coremuskulaturen, under och efter graviditet samt för att förebygga/stärka en diastas recti.

Alternera ben, lyft långsamt ned, långsamt upp – håll 2 sekunder i toppläget. Stabil och vågrät höft genom hela övningen. 

REMISS!

Intressant hur en läkare med säkerhet kan konstatera en sak och en annan en helt annan. På samma klinik, med samma utbildning, under samma kalenderår. Skrämmande.

Hur som helst träffade jag en fantastisk kvinnlig läkare idag, och efter att ha känt på min mage i seriöst max 2 sekunder satte hon sig vid datorn. Jag var övertygad om att hon skulle börja leta efter övningar etc som jag skulle börja med, men nope, hon skickade rakt av en remiss till SÖS.

Dock föll mitt hopp relativt snabbt då hon sa att endast EN läkare i Sverige utför denna operation i Landstingets regi.

Inom en vecka hör hon hur som av sig om han inte tar emot mig, så nu är det bara att hålla tummarna.

 

Med blotta ögat, inte ens då jag varit riktigt rippad inför tävling kan man se diastasen. Men exempelvis den här dagen – min bikinifitness debut, laddade jag fel och med för mycket socker, detta ledde till rejäl uppblåsthet, och i sådana lägen har jag noll chans att hålla in magen p.g.a. att muskulaturen helt enkelt inte är på plats.

Nu, snart 5.5 år efter sista graviditeten har jag ”lärt mig” att mer eller mindre konstant jobba med min coremuskulatur i allt jag gör, för att magen inte ska ”falla ut”, äter mig sällan mätt i festliga sammanhang då jag kanske ofta har tighta kläder – detta för att är magen full finns inga muskler där som kan hålla in den. Trots attjahbintebär helt ovältränad.

Händer oförutsedda saker som att jag behöver rycka till för att fånga nåt av mina barn, explosiva övningar, krafttag i ovana vinklar kan det resultera i obeskrivliga kramper/smärtor, och ofta måste jag mekaniskt trycka in ”krampen” tills den släpper.

Nåja, nog om detta för ikväll känner jag, lite aggressiv över konstaterandet av statens prioriteringar…

Trevlig kväll på er ponys! Nu ska tant ta ett glas Pol Roger!

 

T Å L A M O D – kan man köpa det?

Ja jag tjatar nog och riskerar nog tjata ännu mer och många fler gånger om mina chins. Mina chins som dessutom ännu inte ens existerar mer än i min hjärna. Men ändå.

Efter att jag lite på riktigt igår började lipa på gymet av frustration av att inte tyyyp göra några framsteg (vilket jag faktiskt innerst inne vet att jag gör..) ..insåg jag idag efter samtal med min mycket kloka PT och kollega att jag faktiskt inte kan ha så bråttom. Bråttom har jag i allt, jag har insett att jag är enormt otålig när jag bestämt mig för något, och lyckas jag inte eller inte får det jag vill blir jag nästintill (eller snarare exakt..) som ett barn.

Men nu på nåt vis så har jag lite landat i det här, fått inbankat i skallen att det är en tuff övning, jag har övat seriöst på det i bara nån månad och måste ge det liiiiiiite tid.

Så nu ska jag öva på inte bara chins ett tag utan även på  t å l a m o d .

Sinnes boring dock.

pullups IMG_2624

…minns vilket slit det var innan man fixade de här rackarna,
var inte ball det heller,
men nu såå…
🙂

CATPOWER

HA EN SÅ HIMLA HÄRLIG SVINKALL VACKER DAG!