Varsel å fullmåne

Herre gud, vilken dag det var igår! Leonard sjöng i falsett hela dagen – såväl glad som motsatsen! Och med sjuk make hade jag honom 100% vilket jag nästan glömt hur det var hahah gud alltså, inser lyxen att vara två föräldrarlediga med en niomånaders gangster.

Alsiras ridning blev flyttad från tisdag till onsdag så det var det som gällde efter plugget. Kul nog ville Silas med kompis 900 meter från stallet så han slapp sitta där och titta vilket enligt han är lika med döden.

När Alsira red in på banan fick jag ett sånt där ”obehagsvarsel” som jag fått vid två tidigare tillfällen i stallet. Första gången ramlade hon av, andra gången ramlade en kille (riktigt obehagligt) av. Sa till mig själv att det klart bara är fånerier men ändå låg det där och pyrde hela lektionen. Som gick super.

Sista 3-4 minuterna dock, kom ett oväder in över stallet i Bunyola, så där som det bara gör här på Mallis, vädret skiftar helt inom loppet av en minut. Det blåste, himlen blev svart och regnet smög sig på.

Från paddoken till stallet är det kanske 100 meter. Och precis då Alsira kom ut från ridbanan sa jag åt henne att ge hästen Elliot lite lång tygel så han kan sträcka på halsen lite efter ridningen. Och i samma sekund hon släppte ut tygeln kom en blixt och Elliot satte av i världens galopp ner mot stallet.

Med hjärtat i halsgropen sprang jag efter med Leonard studsandes i vagnen av alla stenar överallt på stallplanen.

Tack och lov körde vi ju racergalopp i lördags så hon var uppvärmd och höll sig kvar utan problem! Ja herre gud…

Men kanske har jag nåt slags sjätte sinne ändå… heheheh…

Väl hemma fick Silas feber, så han yrade runt på soffan till och från under natten. Var säkert nere 5 gånger och tittade till honom. Och sista gången jag hörde något och gick ned höll jag på att svimma. Då sitter Alsira på soffändan med öppna ögon och bara tittar ut i tomma intet. ”Vad gör du?” frågar jag och hon svarar ”vad menar du? Jag bara sitter här”.

Äh, fy, hon går i sömnen i perioder, men lika läskigt varje gång. Ledde in lilla stumpan i alla fall och sen somnade jag om för att få sova till nästan kl.07.

Jösses vilken natt, men skyller på fullmånen.

Vaknade tack och lov upp till en hyfsat pigg make så jag kunde pipa iväg och köra lite padel, få egentid och skratta (åt mig själv) lite!

Författare: ulricastrand

Fru och 3-barnsmamma. Beteende-, och Personalvetare. Hudterapeut. Högljudd och emellanåt stökigt busfrö. Häst är bäst ingen protest.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s