Livsfarliga kortlek
Om det här är platsen där kylan bränns.
Om det här är stunden där kärlek känns.
Är jag på platsen i denna minut.
Jag kikar ut under korten,
är dit vägen ut?
Här känns brännande kyla, avskalad kall.
Som värme, men låtsas, på låtsas är allt.
Kärleken känns här,
Bara för att den fattas.
Känns utan finnas och känns utan röra.
För här, under alla kort.
Här bränns.
Så sluta ljug vackra fina du.
Söta, det klär dig icke.
Kom istället med kinder blöta
Sjunk tungt mot mitt bröst.
För hos mig, din prinsessa,
Kan du få vara dig själv.
Jag finns här för evigt,
För dig min blinda tår.
Jag tar dig till himlen.
Säg bara till om jag får.
För det var du.
Du som visade mig stjärnor,
Och hur man dansar i rött.
Med dig såg jag rymden
Vi blunda allt som var stött.
Du skingrade tankar,
Visa mig vyer av hav
Med dig flög jag vidder,
Var än vi begav.
Du visade mig storhet,
Rädsla och hopp.
Du rev upp min barndom,
Jag pröva mitt stopp.
Du visade mig längtan,
lärde mig spel.
Satte upp gränser, lät testa dess törn.
Du räckte mig handen
Du fanns i var hörn.
Men klart så kom vinden,
den som blåser allt bort.
Den tunga, den gråa,
Plöjde tiden så kort
Och plötsligt föll korten
Sakta dala de ner
Ett kortspel, en hel lek.
Vi finns inte mer.
Allt blivit på låtsas.
Och hela leken tog mig in
Hamna vilse mitt i nuet,
Drogs i kortspelet rakt in.
Korten kapslat sig runt
Man kan nu skilja jag från du
Alldeles vilse mitt i stormen,
Ja, precis här och som i nu.
Är så knäckt bland alla korten,
Spader, hjärter och en rut.
Med esset i all smärta,
Finner inte vägen ut.
Hur dansa vi då vilse?
Stal jokern våran ro?
För hur hamnade jag här?
Utan blomma bara jag?
Snälla ge mig nu din hand
Säg du kommer en dag…
ulricastrand.com 