På söndag blir minisen i familjen dvs Silas ett år! Det ska så klart firas med ett litet kalas!
När Alsira fyllde ett hade vi ett lite större kalas med både vänner och släkt, något som lilla ettåringen då inte uppskattade, utan var rädd och grät i hela 75 minuter – oavbrutet!
Så denna gång har vi valt att hålla det i lite mindre skala, så liten det går när man har en fästman med Sveriges största släkt…
Dagens planer är därför delvis att inhandla grejer till lite födelsedagsbakning, ballonger å annat livsnödvändigt ett kalas kan tänkas behöva. Sen får jag se om jag hittar någon ettårspresent också…
Något kalasfixeri har jag dock i dagsläget ingen som helst lust med. Har nämligen haft två ungar som mer eller mindre klått upp varann och skrikit sedan i måndags morse. Sitter därför nu instängd på mitt rum och bara önskar jag hade öronproppar. Känns som jag håller på att bli tokig.
Så det jag har lust med är att säga upp mig som husmor och flytta till Indien och meditera ett år eller två.
HÄR HAR NI MIG IDAG!
(får hoppas jag ordnar till mig under dagen!)
ulricastrand.com 