Uppsala må ha Sveriges tråkigaste publik, men en vacker Botaniskt trädgård, en skön italiensk restaurang och ett bra väder, de bjöd de allt på!
Laleh var svingrym! Så sjuuukt bra, jag ville aldrig att konserten skulle ta slut, dansade, klappade händer och sjön konstant tror jag! Dock en massa surkärringar runtomkring som tyckte jag var stökig tror jag, glodde och hade sig. Men kunde verkligen inte bry mig mindre och fattar ärligt inte varför man går på konsert om man ska stå still som ett spöke.
Men alla är vi ju olika som de så vackert heter!
Nu nalkas stor trädgårdsfest hemma hos oss, Simons syster har nämligen fått den stora äran att ha sitt födelsedagsgalej på vår tomt. Runt 20 vuxna och nästan lika många barn blir vi, så imorgon lär jag och Simme garanterat ligga på sofflocket!