Äntligen sover båda barnen! Eller ja, Silas slumrar i min famn, men det räknas nu för tiden. Lugna är de i alla fall! Och det var tusan på tiden för jag var så hungrig nu att jag höll på att coola vippen. Så nu sitter jag på Sushi Yama och käkar sushi. Kan man lugnt säga att jag behövde.

Efterlängtad lunch!

Silas på min arm, snart helt i drömmarnas land

Alsira precis insomnad efter en mindre fight.
Märks att hon är sitt vanliga jag idag, nästan i alla fall!
Hos familjerätten gick det prima, Simon och jag fick snällt erkänna att vi inte idkat samlag med några andra – eller ja, framför allt jag – och sedan efter ett gäng bevittnade underskrifter kunde vi lämna stället som erkända föräldrar till Silas.
Hos BVC gick allt också bra. Alsira skötte sig utmärkt, med undantag från att riva ut alla sköterska Lenas våtservetter över golvet, men det var knappast någon katastrof.
Och beträffande huvudpersonen så hade han gått upp som han skulle och vuxit sig hela 53 cm lång! Mycket duktig!
Nu ska jag skynda iväg och hitta middagsmat! Jag ska laga romantic dinner till Simme som sagt. Förrätt avklarad men måste komma på varmrätt…